lördag 31 januari 2009

Insiktsmeditation/vipassana

www.katinkahessenlink.net/tibet/jhana.html
Det här en länk till en instruktiv site på engelska om vipassana, som är den klassiska insiktsmeditationen i buddhismen.
Jag fann siten när jag letade på nätet efter någon bra beskrivning på Jhanas, de olika stadierna eller försjunkenheterna i vipassana.
Jag kommer ihåg när jag själv började mina övningar i meditation. Svårigheterna med att sitta, besvär i knän och rygg, känslor av otålighet, rastlöshet, den till synes oavbrutna tankeverksamheten kring stort och smått.
Men också sällsamma upplevelser i stadier av försjunkenhet. Som att mitt sinne tog sig upp genom taket och ut över nejden omkring vår bostad. Eller tog sig genom väggen till rummet där mina barn låg och sov, för att se på dem. Eller den kväll när jag satte mig ned och klippte juldekorationer i silkespapper enligt meditationes "en-punktsmetod", som är detsamma som att vara totalt närvarande i det du gör. Jag hade börjat klippa i dagsljus. Så småningom kom mörkret, och jag fortsatte klippandet. Till slut tyckte jag att jag behövde en paus, och tänkte att klockan kanske var vid 18-tiden eller något sådant. Den var två på natten! Och granen var dold bakom färggrannt silkespapper!

Mer om esoterik

Esoterik och sekterism –
För mänsklighetens bästa?


Detta är ett stort ämne, kanske för stort. Det innefattar nämligen allt det som ligger utanför det vi kan se och ta på med våra fem sinnen. Det innefattar också dessa fem sinnen, och varför vi alls har dem!
Varje religion, varje religiös övertygelse, kan betraktas som esoterisk.
Alltså är människan en varelse med benägenhet för esoterik?
Alla de religioner jag känner till tar detta stora grepp om mänskligheten!
Jesus, Gautama Buddha, profeten Mohammed, Moses, vad annat har de varit om inte ledare i esoterik? Jag skriver inte lärare, för det anser jag vara något helt annat.
Jesus predikade, att alla som trodde på honom skulle inte förgås med ha evigt liv.
Gautama Buddha lärde ut ”den rena läran” om lidandet i det förgängliga livet och hur vi befrias från det för att uppnå oförgänglighetens tillstånd, Nirvana.
Profeten Mohammed ansåg sig vara den enda guden - Allahs, sanna profet.
Moses var ledare för guds utvalda folk, och skulle föra dem till Kanaans land.
Vi vet ju numera hur det står till med den saken. Bråk i Kanaans land!
De hinduiska Veda-skrifterna hänvisar till Manu som mänsklighetens stora lärare.
Konfucius, samtida med Gautama Buddha i Indien, försökte skapa ordning, och reda i Kina och kanske kan göra oss konfunderade än i dag.
Etc etc.
Teosofin – en relativt modern rörelse, som ändå gör anspråk på att hämta rot och visdom från ”urminnes tider”, kanske med en viss rätt.
Antroposofin, sprungen ur den teosofiska rörelsen, och gör anspråk på att kunna lära ut det mesta om människans utveckling.
Scientologin, som lär ut mycket av det som tidigare rörelser också lärt ut, och som får ta mycket sk*t. Med rätt eller orätt? Vad vet jag!

Mm.mm. mycket mm.
Och viktigt!
Alla dessa rörelser, religioner, föreningar, sekter och allt vad det kan kallas, är sprunget ur det mänskliga tänkandet och ur den mänskliga existensen. Deras förekomst pekar mot ett stort behov. Kanske pekar de mot djupa insikter och märkliga förmågor hos oss alla, de mänskliga varelserna.
Alla förtjänar de nog en viss respekt, men också att granskas med uppmärksamhet!
Framför allt måste vi kanske lära oss att vi människor tänker olika.
Varför vara rädd för olikheter?

tisdag 20 januari 2009

Komplicerad värld, vad är det?

Jag lyssnar just på radions rapportering om Omabamas installation till USAs 44e president. Den 1:a svarta presidenten i ett land som varit djupt segregerat, och delvis fortfarande är. Det är knappast svårt för mig att föreställa mig hur det känns för alla svarta, färgade och också många vita inför hans tal och president-eden.
Ändå: hur skulle det ha upplevts om eden i dag i stället svurits av en kvinna? Den första kvinnan på den posten? Det var ju trots allt snubblande nära.
Vad kommer nu att hända i USAs politik? Jag hörde i kommentarerna att Obama knappast släpper stödet till Israel, och att Hillary Clinton som utrikesminister förväntas vara Israel-vänlig.
Min egen Israel-ovänlighet dröjer sig dock kvar. Jag gillar inte idén om guds utvalda folk och Kanaans land. Vad står det i Bibeln egentligen? Var inte det där ganska länge sedan? Uttåget ur Egypten mmmm.Kan de inte bara glömma det och gå vidare, som så många andra folk tycks ha gjort?
Jag gillar inte heller idén om tibetanerna som det mest upplysta buddhistiska folket. Så det så! Skumt i alla lägen!
Tänk om svensk-ättlingar från baltikum kommer hit och gör anspråk på att få bo här i Nacka, tex, för här bodde deras förmödrar! Eller om mina släktingar i USA får för sig att återerövra sina sluttningar i Norrland?

Utmana ditt andliga tänkande!

http://www.american-buddha.com/tib.wall.htm
Kolla den länken, tex, om du vill utmana ditt andliga tänkade och ditt högre jag!
Känner ni, för övrigt, att ljuset återvämder och energin stiger?
Om länken inte fungerar kan du alltid gå in på american-buddha.com, bli gratis medlem och surfa på en av de mer utmanande siterna på nätet!

lördag 17 januari 2009

Sluta bomba barn i Gaza!

I dag var det demonstration mot Israels krig i Gaza. Jag kunde ha varit där, eftersom jag håller med. Tänker Israel göra oss alla till anti-semiter? Deras oproportioneliga krigshandlingar mot palestinierna kan knappast väcka någon sympati.
Vågar vi hoppas på eld upphör? Vågar vi hoppas på Obama, USA:s nya president? Kanske det nya har inträffat att USA fått en president som inte är styrd av den vanliga ekonomiska lobbyn. Det borde kunna öppna för bättre möjligheter, varför inte fred på jorden som omväxling?
Vet vi inte, alla, att krig har inga vinnare, bara förlorare? Israels krigshandlingar i Gaza är obegripliga, med tanken på vilka och hur det drabbar.Alla dess oskyldiga och barn som går åt, och inte har någonstans att fly! Hur kan Israel vilja framstå som denna mördarnation?

fredag 16 januari 2009

Teosofi och Esoterik


Enligt teosofin åter-inkarnerar vi med mycket långa mellanrum. När vi inte är inkarnerade,lever vi i ett annat tillstånd i en annan dimension: Deva-chan, som är sanskrit för Gudarnas rike.
Enligt klassisk buddhism återföds vi nästan utan några mellanrum. Vi ”rullar runt i Samsara (den materiella existensen)” som någon buddhistisk lärare uttryckte sig.
Jag måste inte absolut tro på varken det ena eller det andra. Men jag kan reflektera på båda.
Den öppna tanken känns som min väg. Jag behöver inte leva efter någonting absolut.

torsdag 15 januari 2009

Kvinnomakt


I dag åt jag lunch med F som presenterade mig för Madame S. Dvs madamen själv, från ett annat land, befinner sig därstädes, men F visade mig bilder på henne och hennes verksamhet. Madame S. är Dominatrix. Män reser till henne från alla de platser på jorden för att få smisk. De betalar dessutom bra, ca 10000/tim. Blir de inte ordentligt smiskade, händer det att de blir sura och inte tycker att de fått valuta för slantarna.
Madame S är lång, blond och stilig. Hon var snygg och uttrycksfull på bilderna, som också visade upp ett antal rödflammiga manliga bakdelar invid vilka S själv poserande med sin piska.
"I Indien kallas kvinnors makt över män för Shakti" skriver nobelpristagaren Rabindranath Tagore någonstans. Han fortsätter ungefär så här: "när Shakti förlorar sin makt förlamas den skapande processen i samhället." Jag minns inte texten ordagrant, och har misslyckats med att hitta den på nätet. Något i stil med: "I Indien har förhållandet mellan könen reglerats så, att Shakti inte kan verka."
Men jag minns en indisk danserska på en festival i Stockholm. Det var bara hon och en tabla-spelande man på scenen. Hon angav rytmen med sin dans, sin kropp, sina fötter. Han följde med sina händer på tablans spända skinn. Alltså inte tvärtom!
Något att fundera över.
Och så blir dagarna längre igen. Det har varit sol och blåst under dagen, och vackra färgskiftningar på eftermiddagshimlen.

onsdag 14 januari 2009

Om den Hemliga Läran

Den Hemliga Läran är en bok som man inte glömmer så lätt, inte ens de glömmer den som föraktar den och inte heller de - och det finns många sådana utanför den teosofiska sfären - som finner den nästan omöjlig att läsa. - - -Den Hemliga Läran är inte en lärobok, den är som en ocean med vågor och strömmar och stilla grottor. - - - Det är inte så mycket att den förmedlar nya fakt utan mer att den ordnar vetenskap, myt, filosofi och poetiskt berättande i säregna kombinationer som åstadkomma märkliga erfarenheter - - .
Ellwood: Religious and Spiritual Groups in Modern America s. 93

Fri Esoterik

För några år sedan satt jag på min balkong en sommar och klämde Hemliga Läran av Helena Blawatsky, den moderna teosofins grundsskrift. En härlig resa på många sätt!
Hoppas kunna återkomma till detta i bloggen, dvs ha kraft och enerig att skriva mer om det. Tills vidare ett citat från en englesk teosof, John Algeon:
"Att anse Blavatskys ord som heliga är att våldföra sig på vad hon själv syftade till med sitt liv. Det är som att hoppas på att saven skall stiga upp genom dött virke. Det går inte. Vad vi skulle uppnå är en 1800-tals-teosofi med en förstelnad, museal text utan inspiration. Att vara levande är att förändras, motsatsen är stillastående.

Om vi å andra sidan går tillbaka till Blavatsky för att tillämpa hennes principer på vår egen tid och uttrycka dem med våra egna ord, då skapar vi en ny livskraftig gren, utgående från huvudstammen. Det vore en bra uppgift och borde vara varje ny generations strävan. Men låt oss inte inbilla oss att vår nya lilla gren utgör huvudstammen!

En text har endast den mening som dess läsare ger den. Böcker är speglar. När vi tror att vi läser vad som står i dem, så ser vi i verkligheten vad som finns i oss själva. Vi har inte något val mellan "verklig" Blavatskyteosofi och någon form av "neo-teosofi". Vi har endast att välja mellan den döda bokstaven i påståenden som var levande för ett sekel sedan och en vital gren på det teosofiska trädet.

Vissa insekter för med sig vissa egenskaper från larvstadiet till vuxenlivet och begränsar sålunda sin utveckling. Detta kallas "neoteni". Vårt val ligger mellan "neotenisk" teosofi, begränsad till 1800-talets språk och föreställningar, och en gren bestående av levande teosofi, som försöker att meddela den tidlösa visdomen i våra dagars språkdräkt. Det finns inget annat val.

En helhetsbild

Vad vi behöver är en historiebeskrivning av det teosofiska idéflödet, en skildring av modern teosofi och dess rötter fram till det inflytande som teosofin utövat på vår samtid, vidare en skildring av de sidoskott som framsprungit ur den stora huvudstammen - Blavatskys tanke-gångar - och alla grenar av teosofisk ideologi som har vuxit fram för att anpassa den tidlösa visdomen till moderna behov. Denna historiebeskrivning borde vara rättvis, välinformerad, välvillig och kritisk, uttömmande och detaljerad. Att skriva den är en utmaning och en stor uppgift. Men modern teosofi, Blavatskys gåva till världen, är väl värd en sådan."
Vi kan bara gå framåt! Helena Petrovna Blavatsky kan vara en stor inspiratris, djup och svårfångad och sublim, bitsk och rolig i sin kritik av såväl religiösa som vetenskapliga auktoriteter. Jag hoppas kunna välja ut några intressanta citat ur hennes svårfångade verk!
citatet ovan hämtat från:
http://www.teosofiskasamfundet.a.se/tradet.html
Här en länk till en annan blogg om esoterik:
gyllenegryningen

tisdag 13 januari 2009

Ojämlik Dalai Lama

Dalai Lama (hans namn betyder mycket stor moder) visar med all tänkbar tydlighet att vi lever i ojämlikhet på jorden.

söndag 11 januari 2009

Tankar om esoterik


Några tankar om esoterik:
Det esoteriska tänkandet är ostrukturerade rörelser som den mänskliga hjärnan oftast har svårt att följa och förstå. Den mänskliga hjärnan längtar efter och är mer eller mindre skapad för struktur. Esoterikern bryter sig gärna ur den strukturen.
Det finns grupper, där man sysselsätter sig med esoterik, men som tenderar att bli kluster i oförståelsen för själva esoteriskens natur. Dvs individerna i gruppen ”klustrar ihop sig”, antagligen i ångest för de okända rörelserna i esoteriken. Detta förenklar på intet sätt förutsättningarna att förstå det esoteriska tänkandet, tvärtom. Till slut kan det omöjliggöra all förståelse och i stället tjäna som bekräftelse för allt annat än esoterik.
Människor söker livets mening. Många vill uppleva att de är själsliga varelser. Många vill ha bekräftelse på guds existens. Många vill tro att de har en skyddsängel, att de har kosmiska guider och följeslagare, att de skall återse dem de älskar bortom den fysiska döden osv. osv.
Efter upplevelser och erfarenheter i olika sådana grupper slängde jag deras strukturer som bedrövliga och obehövliga.
Allt detta upptar numera mina tankar som väsentligt och intressant. Det esoteriska tänkandet kan vara en resa på vär från ingenstans till ingenstans.
På den vägen kan vad som helst hända!

torsdag 8 januari 2009

Vad skrattar jag åt?

Vad skrattade jag senast åt?
Hur hon lirkar och manipulerar – sagotanten på tjugan?
Breven ger en bild som jag aldrig drömt om, väl inte varit riktigt intresserad av heller.
Vilket slag av relation de än hade, så nog framgår det tydligt att det handlar om känslomässigt beroende .Svartsjuka, rivalitet, vilja att hålla någon kvar genom löften och försäkran. Barnet som gråter och sparkar. Selmas rädsla att bli övergiven av Valborg och medveten om sin förmåga att ändå hålla henne kvar. Kanske ett ömsesidigt utnyttjande, fastklamrande i en tid då mänskliga relationer bedömdes ur familjens helighet och äktenskapets helgd.
Vilken bild hade jag av henne, om någon? Bilden på tjugan som angår mig bara när jag måste betala eller räkna växel.
Den flitiga författarinnan med stålpennan, pappersarken och bläckhornet. Nils på gåsen. Mårbacka som en kultplats i Värmland.
Eller, som hon själv säger, institutionen som inte längre har något eget liv . . . .
Trots allt framgår det ju inte vad hon tänkte djupast inne. Brev är brev, och skrivna till en mottagre för att denna skall reagera. De kan lika gärna dölja som avslöja hennes verkliga tankar.
Ändå – så nära. Hon dog 1940. Rimligen har jag någon gång stött på någon som kände henne.
Vår tid har annorlunda kläder, och mönster har förändrats, åtminstone på ytan. Men vår tid är närmast arvtagare till tiden, då Selma Lagerlöf levde och verkade. Och hon levde. På riktigt. Om inte annat så framgår detta av breven.
Hur skicklig manipulatör var hon egentligen? Ikon-glansen försvinner, och vem behövde den?
Hon framstår ju faktiskt som en komplicerad människa som vill överleva under besvärliga omständigheter. Det berör mig långt mer än Nils på gåsen.

Och så till något helt annat –
Åt detta skrattar jag inte. Israels beteende mot Hamas och palestinierna. Sluta bomba nu!
Hur det än ser ut ur ett historiskt perspektiv, ingenting löses med Israels attacker på Gaza-remsan.
Att det är kontraproduktivt visar sig ju också bla genom att i Sverige bosatta och till kriget oskyldiga judar blir attackerade utan egentlig orsak.
I alla fall har jag skrivit på Avaaz upprop.

onsdag 7 januari 2009

Förföljd av Selma
Så lätt gick det alltså inte att bli av med henne. Nu har jag rentav lånat boken med breven till Valborg, för att ta reda på vad som faktiskt står.
Selma och esoteriken
En annan aspekt:
Hur förhåller sig hennes berättelser till esoteriken?
Om jag utgår från det kabbalistiska trädet, kan det kanske sägas att berättelserna håller sig kring de lägre aspekterna, dvs roten. Då tänker jag tex på vissa avsnitt i Herr Arnes Penningar, Körkarlen, Kejsaren av Portugallien.
Enligt esoteriken handlar det alltså inte om de högre andliga aspekterna. Spöken rör sig på de lägre nivåerna, men de rör sig! Är alltså inte påhitt av önsketänkande eller ”sjuka hjärnor.” lika lite som våra fysiska kroppar är det. Men, liksom de, förgängliga och illusoriska ur de högre aspekterna!
Våra dagars inställning till esoterik gör, att dessa aspekter i SLs författarskap tydligen anses mindre viktiga än hennes kärleksliv? Mindre seriöst att sysselsätta sig med? Jag anser att detta beror av fördomar och brist på bildning vad beträffar esoteriskt tänkande.
Skulle vara intressant att veta om kommentarer till dessa aspekter alls förkommer i hennes egna brev.
Alla aspekter måste ju ses som lika viktiga. Människan har sju chakran (energiaspekter), och alla bör de levas, från rot till krona!
Ett chakra av sju är alltså hänvisat till fortplantning och sexualitet.Något att fundera över?

Se bilden på chakran här nedan! (3e januari.)

tisdag 6 januari 2009

Vartill skall jag ha bloggen? Ett komplement till hemsidan, www.storafamnen.dinstudio.se.och www.storafamnen.com.
En plats för tankar som kommer och går. Kommentarer.
Efter en präktig jul-förkylning har jag nu fått upp näsan igen och det känns som att livet börjar för att fortsätta.

SALIGT ATT GIVA!
Har ni hört talas om Aurobindo? Inte?
Det finns ett Aurobindo-ashram i New Delhi, och det finns ett stort center – Auroville – vid Malabar-kusten i södra Indien.
Aurobindo var en indisk yoga-lärare under förra seklet. Han hade fått västerländsk bildning och uppfostran, men när han började undersöka de indiska traditionerna fann han en rikedom där, som han ville bevara och utveckla. Vid hans död fortsatte hans arbete genom ”The Mother”.
När jag besökte ashramet i New Delhi 2002 fann jag, på mitt nattygsbord, en självbiografi av en hängiven anhängare, kallad ”The Fakir”. När han frågade The Mother om sin uppgift i detta liv, svarade hon:
-To give, and nothing else.
Han klagade över att han inte kunde avstå från sex. Detta, förklarade han i boken, var innan hans dotter hade fötts!
-That also is to give and nothing else, påstod the Mother.

Det finns ett mottagande som är ett givande.
Jag har upplevt det hos två människor under mitt liv.
Två människor, som tagit emot just mina gåvor så att jag fått känna mig som mottagaren!
Den ena är en kvinna som står mig nära i livet, den andra var min nu avlidna meditations-lärare. Syster Amita. Som ger en kvalité i sitt sätt att ta emot. Obeskrivligt.
När jag blev buddhist för många år sedan var det just givandet (dana, i tradtionen) som jag upplevde som den djupaste kvalitén.
Givandet öppnar hjärtchakrat. Då det är som bäst uppstår ett flöde mellan den som ger och den som tar emot, så att det blir ett och samma flöde.

Men sex????
Jo. Här stöter vi på samma patrull som vaktar hetero-normen på de flesta platser i världen. Jag kan ju vända på det. Jag är bra på sånt. Varför inte tvärtom?
Den homosexuella kärleken får finnas, bara den inte finns!
Det är inte fel att vara homosexuell, men att utöva det är fel! Suck o pust. Kvinn blir så trött.
Också hos Aurobindo, såg jag i en av skrifterna som jag skaffade på ashramet. Fy på honom!
Författaren av skriften jämförde homosexualitet med en prostituerad kvinnas heterosexuella tjänster. De homosexuella förödde sin andliga utveckling med sina lättsinnigheter, men för henne fanns det hopp, hon var ju trots allt ”normal”!
Om de sex-köpande männen sades dessutom intet.
Ja, varför inte tvärtom?
Vad vet vi vad den skapande gudomligheten menat med vår sexualitet. Kanske inte så självklart att avsikten var fortplantning? Kanske något annat? Något som har med själva upplevelsen att göra? Närheten, intensiteten, glöden. Energin.
Kanske just fortplantningen blev ett oförutsett resultat som från början varit avsett att vara något helt annat!
Eller så kan vi ju se homosexualiteten som ett naturens eget försök att stoppa alltför stor befolkningstäthet. Miljöförstöring. Krig. Misshandel.
Homosexuella människor skaffar ju också biologiska barn tillsammans. Det sker inga ”misstag” i form av oönskade graviditeter. Varje barn är planerat, önskat, omhändertaget.

DEN EVIGA SELMA
Ja, hon är bra till mycket. Som exempel på författarinna med hustru, bla. Eller konsument av naturmedicin, måhända. Ja, om detta senare kan vi ju bara gissa och fundera lite.
Tex hur blev hon fri som sin förlmaning i barndomen?
Vad gjorde hon hos ”Trollkvinnor” i Värmland? Kanske inte enbart sökte hon stoff till sina berättelser. Kanske hjälp mot den smärta, som hennes dåliga höft ofta förorsakade henne.
I dag ännu mer tabu-belagt än hennes kärleksliv, som ju nu kan resoneras om hit o dit.

söndag 4 januari 2009

Vartill kan vi ha Selma Lagerlöf?


Stilikon!
Selma Lagerlöf kan vi ha till mycket, minns jag vagt att någon uttryckte intresset för henne i ett TV-program på den tiden jag hade TV, vilket är några år sedan. En bild på henne och Valborg i hatt och kappa visades som nåt slags komiska"stilikoner".
Vartill har vi henne i dag, förutom det gamla vanliga trista o tjatiga jubilerandet av en och annan berömdhet?
Kolla här! Stilikon av modernare snitt! Selma o Helen= sant?http://www.metrobloggen.se/stellascott

En av mina vänner sa, att hon skulle minsann inte kunnat tända på Selma, så tråkig som hon såg ut! Däremot tänder samma kvinna på flera av hennes berättelser.
Något hon passar perfekt till är ju att reflektera över kvinnors möjligheter att visa sina talanger, att ha egen sexualitet, att leva ogift, att leva som yrkeskvinna etc etc.
Själv har jag henne just nu till att refleketera över kvinnor som sex-köpare. Eller kanske inte henne själv, utan som hon framställts i TV-serien under julen.
Och hur vi ser på männen i samma slag av kommers, tex Picasso, för att alls ta någon.
Nog om detta, förhoppningsvis.
För nu har jag börjat bekymra mig om scientologerna. Om dyrkan av Dalai Lama, Jesus med flera tycks mig främmande och konstig, ibland rentav skrämmande eller, åtminstone, irriterande, börjar jag undra om avgrunden öppnar sig vid scientologerna? Vad är sant eller inte?
Hur som helst tycks de inte ha samma syn på utomjordingar som jag har.
Kolla lite på min hemsida: www.storafamnen.dinstudio.se
om du vill veta mer om vad jag tycker om utomjordingar. Är du själv en utomjording?

Vartill kan vi ha Selma Lagerlöf?

lördag 3 januari 2009

Människans chakran.
Enligt det här systemet är vi människor uppbyggda kring sju energier.

fredag 2 januari 2009

Om ikoner och vad det gör om 100 år.


Varför har människan sånt behov av ikoner?
Själv skuttar jag gärna runt på min käpphäst mot Dalai Lama. Han är ett slags anti-ikon för mig. Han rentav bidrog till att jag inte längre kunde ha förtroende för buddhismen.
Jag snarare skräms av sådan dyrkan. Kanske är det inte hans fel, men än sen? Vad är det för en konstig tradition som skapat fram honom?
Inte minst har jag stegrat mig mot att buddhistiska nunnor kastat sig på marken framför hans fötter.
Sorgligt. Jag tror inte att sånt är bra för mänskligheten.

Och så vet jag vad Selma kan ha tänkt när hon skred där på röda mattan för snart hundra år sedan:
”Vad gör väl det om hundra år!”
Och nu är det snart hundra år sedan. Vad gör det nu?
Vad gör det mig just nu?
För en massa år sedan levde jag på Ibiza, bland konstnärer och bohemer från alla världens vrår och kontinenter.
Om någon kommer på tanken om sisådär 80 år efter min död berätta om vad de tror om mitt liv och att framställa mig som en sexköpare på Mallorca, tänker jag nog att jag kommer att sticka fram näsan genom decennierna och ropa: -Jag behövde inte betala för det!
Och det behövde ju inte Selma heller, enligt filmen. Ja, enligt filmen.
Alltså: detta har det gjort henne efter 100 år! Hoppas att vi i fortsättningen tänker oss bättre för när yttrar oss om vad något ”gör” i framtiden!
För det gör ju en hel del!