Vad skrattar jag åt?

Vad skrattade jag senast åt?
Hur hon lirkar och manipulerar – sagotanten på tjugan?
Breven ger en bild som jag aldrig drömt om, väl inte varit riktigt intresserad av heller.
Vilket slag av relation de än hade, så nog framgår det tydligt att det handlar om känslomässigt beroende .Svartsjuka, rivalitet, vilja att hålla någon kvar genom löften och försäkran. Barnet som gråter och sparkar. Selmas rädsla att bli övergiven av Valborg och medveten om sin förmåga att ändå hålla henne kvar. Kanske ett ömsesidigt utnyttjande, fastklamrande i en tid då mänskliga relationer bedömdes ur familjens helighet och äktenskapets helgd.
Vilken bild hade jag av henne, om någon? Bilden på tjugan som angår mig bara när jag måste betala eller räkna växel.
Den flitiga författarinnan med stålpennan, pappersarken och bläckhornet. Nils på gåsen. Mårbacka som en kultplats i Värmland.
Eller, som hon själv säger, institutionen som inte längre har något eget liv . . . .
Trots allt framgår det ju inte vad hon tänkte djupast inne. Brev är brev, och skrivna till en mottagre för att denna skall reagera. De kan lika gärna dölja som avslöja hennes verkliga tankar.
Ändå – så nära. Hon dog 1940. Rimligen har jag någon gång stött på någon som kände henne.
Vår tid har annorlunda kläder, och mönster har förändrats, åtminstone på ytan. Men vår tid är närmast arvtagare till tiden, då Selma Lagerlöf levde och verkade. Och hon levde. På riktigt. Om inte annat så framgår detta av breven.
Hur skicklig manipulatör var hon egentligen? Ikon-glansen försvinner, och vem behövde den?
Hon framstår ju faktiskt som en komplicerad människa som vill överleva under besvärliga omständigheter. Det berör mig långt mer än Nils på gåsen.

Och så till något helt annat –
Åt detta skrattar jag inte. Israels beteende mot Hamas och palestinierna. Sluta bomba nu!
Hur det än ser ut ur ett historiskt perspektiv, ingenting löses med Israels attacker på Gaza-remsan.
Att det är kontraproduktivt visar sig ju också bla genom att i Sverige bosatta och till kriget oskyldiga judar blir attackerade utan egentlig orsak.
I alla fall har jag skrivit på Avaaz upprop.

Förföljd av Selma
Så lätt gick det alltså inte att bli av med henne. Nu har jag rentav lånat boken med breven till Valborg, för att ta reda på vad som faktiskt står.
Selma och esoteriken
En annan aspekt:
Hur förhåller sig hennes berättelser till esoteriken?
Om jag utgår från det kabbalistiska trädet, kan det kanske sägas att berättelserna håller sig kring de lägre aspekterna, dvs roten. Då tänker jag tex på vissa avsnitt i Herr Arnes Penningar, Körkarlen, Kejsaren av Portugallien.
Enligt esoteriken handlar det alltså inte om de högre andliga aspekterna. Spöken rör sig på de lägre nivåerna, men de rör sig! Är alltså inte påhitt av önsketänkande eller ”sjuka hjärnor.” lika lite som våra fysiska kroppar är det. Men, liksom de, förgängliga och illusoriska ur de högre aspekterna!
Våra dagars inställning till esoterik gör, att dessa aspekter i SLs författarskap tydligen anses mindre viktiga än hennes kärleksliv? Mindre seriöst att sysselsätta sig med? Jag anser att detta beror av fördomar och brist på bildning vad beträffar esoteriskt tänkande.
Skulle vara intressant att veta om kommentarer till dessa aspekter alls förkommer i hennes egna brev.
Alla aspekter måste ju ses som lika viktiga. Människan har sju chakran (energiaspekter), och alla bör de levas, från rot till krona!
Ett chakra av sju är alltså hänvisat till fortplantning och sexualitet.Något att fundera över?

Se bilden på chakran här nedan! (3e januari.)

Vartill skall jag ha bloggen? Ett komplement till hemsidan, www.storafamnen.dinstudio.se.och www.storafamnen.com.
En plats för tankar som kommer och går. Kommentarer.
Efter en präktig jul-förkylning har jag nu fått upp näsan igen och det känns som att livet börjar för att fortsätta.

SALIGT ATT GIVA!
Har ni hört talas om Aurobindo? Inte?
Det finns ett Aurobindo-ashram i New Delhi, och det finns ett stort center – Auroville – vid Malabar-kusten i södra Indien.
Aurobindo var en indisk yoga-lärare under förra seklet. Han hade fått västerländsk bildning och uppfostran, men när han började undersöka de indiska traditionerna fann han en rikedom där, som han ville bevara och utveckla. Vid hans död fortsatte hans arbete genom ”The Mother”.
När jag besökte ashramet i New Delhi 2002 fann jag, på mitt nattygsbord, en självbiografi av en hängiven anhängare, kallad ”The Fakir”. När han frågade The Mother om sin uppgift i detta liv, svarade hon:
-To give, and nothing else.
Han klagade över att han inte kunde avstå från sex. Detta, förklarade han i boken, var innan hans dotter hade fötts!
-That also is to give and nothing else, påstod the Mother.

Det finns ett mottagande som är ett givande.
Jag har upplevt det hos två människor under mitt liv.
Två människor, som tagit emot just mina gåvor så att jag fått känna mig som mottagaren!
Den ena är en kvinna som står mig nära i livet, den andra var min nu avlidna meditations-lärare. Syster Amita. Som ger en kvalité i sitt sätt att ta emot. Obeskrivligt.
När jag blev buddhist för många år sedan var det just givandet (dana, i tradtionen) som jag upplevde som den djupaste kvalitén.
Givandet öppnar hjärtchakrat. Då det är som bäst uppstår ett flöde mellan den som ger och den som tar emot, så att det blir ett och samma flöde.

Men sex????
Jo. Här stöter vi på samma patrull som vaktar hetero-normen på de flesta platser i världen. Jag kan ju vända på det. Jag är bra på sånt. Varför inte tvärtom?
Den homosexuella kärleken får finnas, bara den inte finns!
Det är inte fel att vara homosexuell, men att utöva det är fel! Suck o pust. Kvinn blir så trött.
Också hos Aurobindo, såg jag i en av skrifterna som jag skaffade på ashramet. Fy på honom!
Författaren av skriften jämförde homosexualitet med en prostituerad kvinnas heterosexuella tjänster. De homosexuella förödde sin andliga utveckling med sina lättsinnigheter, men för henne fanns det hopp, hon var ju trots allt ”normal”!
Om de sex-köpande männen sades dessutom intet.
Ja, varför inte tvärtom?
Vad vet vi vad den skapande gudomligheten menat med vår sexualitet. Kanske inte så självklart att avsikten var fortplantning? Kanske något annat? Något som har med själva upplevelsen att göra? Närheten, intensiteten, glöden. Energin.
Kanske just fortplantningen blev ett oförutsett resultat som från början varit avsett att vara något helt annat!
Eller så kan vi ju se homosexualiteten som ett naturens eget försök att stoppa alltför stor befolkningstäthet. Miljöförstöring. Krig. Misshandel.
Homosexuella människor skaffar ju också biologiska barn tillsammans. Det sker inga ”misstag” i form av oönskade graviditeter. Varje barn är planerat, önskat, omhändertaget.

DEN EVIGA SELMA
Ja, hon är bra till mycket. Som exempel på författarinna med hustru, bla. Eller konsument av naturmedicin, måhända. Ja, om detta senare kan vi ju bara gissa och fundera lite.
Tex hur blev hon fri som sin förlmaning i barndomen?
Vad gjorde hon hos ”Trollkvinnor” i Värmland? Kanske inte enbart sökte hon stoff till sina berättelser. Kanske hjälp mot den smärta, som hennes dåliga höft ofta förorsakade henne.
I dag ännu mer tabu-belagt än hennes kärleksliv, som ju nu kan resoneras om hit o dit.

Vartill kan vi ha Selma Lagerlöf?

Stilikon!
Selma Lagerlöf kan vi ha till mycket, minns jag vagt att någon uttryckte intresset för henne i ett TV-program på den tiden jag hade TV, vilket är några år sedan. En bild på henne och Valborg i hatt och kappa visades som nåt slags komiska"stilikoner".
Vartill har vi henne i dag, förutom det gamla vanliga trista o tjatiga jubilerandet av en och annan berömdhet?
Kolla här! Stilikon av modernare snitt! Selma o Helen= sant?http://www.metrobloggen.se/stellascott

En av mina vänner sa, att hon skulle minsann inte kunnat tända på Selma, så tråkig som hon såg ut! Däremot tänder samma kvinna på flera av hennes berättelser.
Något hon passar perfekt till är ju att reflektera över kvinnors möjligheter att visa sina talanger, att ha egen sexualitet, att leva ogift, att leva som yrkeskvinna etc etc.
Själv har jag henne just nu till att refleketera över kvinnor som sex-köpare. Eller kanske inte henne själv, utan som hon framställts i TV-serien under julen.
Och hur vi ser på männen i samma slag av kommers, tex Picasso, för att alls ta någon.
Nog om detta, förhoppningsvis.
För nu har jag börjat bekymra mig om scientologerna. Om dyrkan av Dalai Lama, Jesus med flera tycks mig främmande och konstig, ibland rentav skrämmande eller, åtminstone, irriterande, börjar jag undra om avgrunden öppnar sig vid scientologerna? Vad är sant eller inte?
Hur som helst tycks de inte ha samma syn på utomjordingar som jag har.
Kolla lite på min hemsida: www.storafamnen.dinstudio.se
om du vill veta mer om vad jag tycker om utomjordingar. Är du själv en utomjording?

Vartill kan vi ha Selma Lagerlöf?

Människans chakran.
Enligt det här systemet är vi människor uppbyggda kring sju energier.

Om ikoner och vad det gör om 100 år.


Varför har människan sånt behov av ikoner?
Själv skuttar jag gärna runt på min käpphäst mot Dalai Lama. Han är ett slags anti-ikon för mig. Han rentav bidrog till att jag inte längre kunde ha förtroende för buddhismen.
Jag snarare skräms av sådan dyrkan. Kanske är det inte hans fel, men än sen? Vad är det för en konstig tradition som skapat fram honom?
Inte minst har jag stegrat mig mot att buddhistiska nunnor kastat sig på marken framför hans fötter.
Sorgligt. Jag tror inte att sånt är bra för mänskligheten.

Och så vet jag vad Selma kan ha tänkt när hon skred där på röda mattan för snart hundra år sedan:
”Vad gör väl det om hundra år!”
Och nu är det snart hundra år sedan. Vad gör det nu?
Vad gör det mig just nu?
För en massa år sedan levde jag på Ibiza, bland konstnärer och bohemer från alla världens vrår och kontinenter.
Om någon kommer på tanken om sisådär 80 år efter min död berätta om vad de tror om mitt liv och att framställa mig som en sexköpare på Mallorca, tänker jag nog att jag kommer att sticka fram näsan genom decennierna och ropa: -Jag behövde inte betala för det!
Och det behövde ju inte Selma heller, enligt filmen. Ja, enligt filmen.
Alltså: detta har det gjort henne efter 100 år! Hoppas att vi i fortsättningen tänker oss bättre för när yttrar oss om vad något ”gör” i framtiden!
För det gör ju en hel del!